Att göra någon avundsjuk metoden tror inte jag funkar på tjejer, den funkar verkligen inte på mig iallafall. Om någon försöker göra mig avundsjuk genom att t.ex va med en annan tjej så sorgligt nog ger jag bara upp och intalar mig själv att jag inte gillar personen, är de bara jag som känner så? Och om personen ägnar sig åt en annan så är den inte värd min uppmärksamhet, eller de är så jag brukar tänka och de känns så förbannat mycket bättre när man tänker att personen inte är värd mig. Visst blir jag avundsjuk men de gör mig nog bara mindre motiverad än vad jag var tidigare.

usch detta är så pinsamt att skriva så jag tänker inte lämna ut alla detaljer, men jag tänkte på detta förut idag. När jag var liten så var jag rädd för ALLT okej de va inte så länge sen som det gick över eller de beror på vad man anser är längesen, de va ju ett antal år alltså. Som t.ex när fågelinfluensan kom och dom sa på tv:n att de skulle bli värsta epidemin så grät jag hysteriskt i flera timmar bara för jag trodde att alla skulle dö... Sen så va de en sak till som jag fick för mig var farligt, och jag tänker inte säga vad de är för de är FÖR pinsamt... Men de va faktiskt myckemycke längesen men jag har nog aldrig tvättat händerna så många gånger och noga, jag gick upp mitt i natten flera gånger bara för att jag trodde jag hade de på händerna och försökte tvätta bort de, jag väckte mamma flera gånger bara för jag trodde att jag glömt tvätta händerna och slickat på fingrarna, sen fick mamma nog och ringde till pappa som jag hade fått för mig sa att denna... vätska om man säger så var farlig. Hoppas ingen kan lista ut vad de är än bara :)

 Men vad jag vill komma till är att jag ska sluta vara rädd, visst är de småsaker men jag menar, LIVE YOUR EFFING LIFE!! för det är vad jag ska göra, och som jag skrivit tidigare, de blir vad man gör de till. Ödet kan slänga sig i väggen för jag tror att livet avgörs beroende på vilka vägar vi väljer att ta, dock tror jag endel på karma. Om man väljer "fel" väg blir man straffad, och man ska ju lära sig en läxa så :) Ooo shit vilket långt inlägg de blev.. hoppas de inte blev för långtråkigt :)

It feels like my life
is stuck on repeat
I might as well go back inside
and fall asleep

Samma folk, samma fester, samma problem, samma vänner, samma händelser, samma början, samma slut... Är de bara jag som känner så? Finns de verkligen en mening med allt som sker om det är samma vareviga gång? Veckorna ser alltid ut som så att på vardargarna längtar man till helgen för då ska man minsann ut på fest sen när helgen kommer så festar man och de händer samma sak som förra gången, "Dagen efter" ångrar man allt som man gjorde och sa även fast man vet att man kommer göra om de, sen börjar veckan om på nytt. Whats the effing point?? Jag lever i hopp om att jag en dag ska komma bort från denna stad där inget händer :)

Gaah imorn ska jag till gbg, liseberg!! Och jag har typ halsfluss mår ju bättre än igår men fy, på natten och morgonen ska gudarna veta att jag inte har de lätt! Jag typ ligger och skakar i panikångest bara för att ja inte kan sova och på morgonen kan ja knappt prata.. Jag ska aldrig mer gå och hoppas på att jag blir sjuk som jag alltid gör när jag går till skolan, hellre skola än de här!!

Shorts tiiime! Imorn ska jag ha på mig shorts för första gången i år! Halleluljah! Så nu kan man ju redan förstå vad jag ska göra, jo hoppa in i duschen och raka bena för här vill vi inte ha hårige ben inte!

Jag känner mig som världens ende, ni vet där det inte händer nåt där allt bara står still. DET är jag för tillfället. Jag känner mig tråkig och bara gaah! Men jag hoppas på förändring snart, men ska de ske förändringar måste man själv ta sig i kragen and MAKE IT HAPPEND!!

When I get older I will be stronger, they'll call me freedom just like a wavin flag!!