usch detta är så pinsamt att skriva så jag tänker inte lämna ut alla detaljer, men jag tänkte på detta förut idag. När jag var liten så var jag rädd för ALLT okej de va inte så länge sen som det gick över eller de beror på vad man anser är längesen, de va ju ett antal år alltså. Som t.ex när fågelinfluensan kom och dom sa på tv:n att de skulle bli värsta epidemin så grät jag hysteriskt i flera timmar bara för jag trodde att alla skulle dö... Sen så va de en sak till som jag fick för mig var farligt, och jag tänker inte säga vad de är för de är FÖR pinsamt... Men de va faktiskt myckemycke längesen men jag har nog aldrig tvättat händerna så många gånger och noga, jag gick upp mitt i natten flera gånger bara för att jag trodde jag hade de på händerna och försökte tvätta bort de, jag väckte mamma flera gånger bara för jag trodde att jag glömt tvätta händerna och slickat på fingrarna, sen fick mamma nog och ringde till pappa som jag hade fått för mig sa att denna... vätska om man säger så var farlig. Hoppas ingen kan lista ut vad de är än bara :)

 Men vad jag vill komma till är att jag ska sluta vara rädd, visst är de småsaker men jag menar, LIVE YOUR EFFING LIFE!! för det är vad jag ska göra, och som jag skrivit tidigare, de blir vad man gör de till. Ödet kan slänga sig i väggen för jag tror att livet avgörs beroende på vilka vägar vi väljer att ta, dock tror jag endel på karma. Om man väljer "fel" väg blir man straffad, och man ska ju lära sig en läxa så :) Ooo shit vilket långt inlägg de blev.. hoppas de inte blev för långtråkigt :)